Jag vet ännu inte om det är jag eller Tibro som får bära rollen som huvudperson i nästa uppsättning av Hjalmar Söderbergs novell Pälsen.

Jag vet att du tänker: Hur tänker du nu Abbe? Och den frågan är berättigad men grundar sig också på det faktum att du är så innerligt okultiverad att du inte har läst denna enastående berättelse. Pälsen handlar om en djupt deprimerad Doktor Gustav Henck som man får följa under en julafton på slutet av 1800-talet.

För att göra en kort historia ännu kortare kan man säga att Gustav är fattig och olyckligt gift med sin fru Ellen som i hans ovetande har en kärleksaffär med Gustavs "bäste" vän John Richardt. När Gustav är på väg hem till Richardt blir han påkörd av en droska och i fallet går hans rock sönder, vilket leder till att hans gode vän lånar ut sin exlusiva päls till sin barndomskamrat. På vägen hem är sedan Gustav som förbytt, alla krämpor är borta och den låga sinnesstämningen har bytts till eufori och framtidstro - kanske tillochmed att han kan bli älskad av sin fru igen. Pälsen ger honom den status och position som han så mycket eftersträvar. Väl hemma händer sedan det som han så gärna vill. I den mörka tamburen kommer hans fru emot honom och omfamnar honom kärleksfullt som hon aldrig har gjort tidigare. Hon trycker sig tätt intill honom, ger honom en kyss och viskar lågt: " - Gustav är inte hemma ännu."

Trots detta frukansvärda svek så kan man skönja en stor tacksamhet hos Gustav Henck gentemot sin vän John och att han lånade ut sin päls till honom. Det korta ögonblicket av lycka som han fick känna när han bar pälsen genom stan, krönt av sekunderna när hans fru omfamnade honom och han trodde att det var han som var mål för kärleksförklaringen vägde lätt upp den smärta som trolösheten bidrog med.

- Ja, men va menar du nu då Abbe?

- Jo, jag menar att jag vet inte vem som passar bäst in i beskrivningen av Gustav Hencks känslotillstånd jag eller Tibro. Tibro som lyckades sprattla till och ta tre poäng mot Grebbestad. Årets första seger! Men blir det den ende? Kan man nu resa sig ur botten träsket och hitta en vinnande trend eller blir lyckan lika kortvarig som ovan? Eller jag som känner mig så oerhört sviken och besviken av Grebbestads prestation. Kollektiva underprestationer är sällan okej. FEM insläppta mål är aldrig okej. Nej, nu gäller det att trilla tillbaka på vinnarspåret igen för att återställa ordningen. Gör man inte det så är risken stor att jag får den där förbannade rollen. Fattig är jag ju redan.

/ Jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet