Inför julhögtiden kan några rader om tidigare högtidsstunder kanske vara roligt att läsa om:
Årsfesterna var under 1960- och 70-talen…ja, ända fram till 60-årsjubiléet 1982 en av höstens händelser i Grebbestad. Med några få undantag hölls de på gamla Gästis. Då fanns det ju en enda krog i samhället, alltså Gästis. För många festdeltagare var det nog enda gången på året de besökte stället, det hade mest ungdomsprägel från sent 60-tal. Rotundan rymde cirka 350 bordsgäster. Vid de jämna 50- och 60-årsfiranden var det helt fullsatt. 350 deltagare på årsfesten var mäktigt, lilla Grebbestad hade då betydligt färre invånare än idag.

Men även en "normal" årsfest var mycket välbesökt och med hög stämning. Säsongen som gått skulle förstås djupanalyseras av ganska många experter. Den som höll samman kalasen som en mix av toastmaster och prisutdelande jultomte var Bengt Mattsson, som här fick visa hur han växte fram till GIF´s verklige profil. Det var med blandning av lättsamhet, kunnighet och ibland eftertanke Bengt ledde kalasen. Jubileumsfesterna hölls av andra toastmasters, men de ”vanliga” åren hanterade Matte ledigt själv.
De här festernas betydelse för hur Grebbestads IF stärktes som förening kan nog inte överdrivas. Som ung spelare kändes det lite högtidligt att få vara med. Åldersblandningen var rejält tilltagen, inte minst genom bingogrupperna som var ständiga gäster.
Det finns många som kan dra dråpliga årsfesthistorier från den här perioden, som fick ett abrupt slut 1982. 60-årsfesten blev den sista, för senare den vintern revs ärevördiga Gästgivaregården för att lämna plats för restaurang Nautic. Inför den sista festen träffade vi den siste krögaren, Thomas, i planeringen. På frågan hur många matgäster det rymdes blev svaret: ”Det beror på vädret, vid uppehåll är station 9 öppen, regnar det får vi spärra av den.” Efter rivningen kom även GIF-festerna av sig och blev aldrig riktigt desamma. De fick utlokaliseras till Fjällbacka några år, innan Nautics och TanumStrands tillkomster och nya festarenor. Det tog sig dock aldrig riktigt som i ”fornstora dagar”. De hämtade sig egentligen inte förrän vid fjolårets 90-årskalas. Ett glädjande återskapande av en så viktig kultur…